Stoppa utbyggnaden av E22 i Lund

• Ska vi följa Sveriges klimatmål måste utsläppen från trafiken minska med 70% till 2030! Lunds egna klimatmål har en ännu högre ambition för transportutsläpp: 90% minskning till 2030. Transporter står för nästan hälften av Lunds kommuns utsläpp av växthusgaser. Lunds klimatpolitiska råd argumenterar emot att bygga ut E22 nu i en ny rapport, eftersom forskningen visar att när tillgängligheten med bil ökar så ökar också biltrafiken. Rådet vill att man inväntar effekterna av åtgärder som minskar trycket på E22: till exempel Lunds nya spårväg och att driva på Ideon-företag för klimatvänligare arbetspendling och logistiklösningar. Traditionellt sett har trafikprognoser underskattat resande med tåg och överskattat resande med bil.

• Skifte till elbilar räcker inte! Ny fordonsteknik är bara en av många åtgärder som behövs för att minska utsläppen från biltrafiken i tillräcklig omfattning enligt Sveriges klimatpolitiska råd. Det krävs även minskat bilkörande i större städer. I Sveriges klimatpolitiska råds verktyg ‘Panorama’ kan man se de områden som behöver adresseras och hur stora effekterna väntas bli.

• Ny klimatsmart teknik från Brunnshög hinner inte få genomslag tillräckligt snabbt! När utsläppen måste minska med 70% till 2030 hjälper det inte att, som förespråkarna för utbyggnad av E22 säger, att forskningen på Brunnshög kan leda till ny teknik som kompenserar för de ökade utsläppen från trafiken. Forskningen är viktig på längre sikt, men den måste göras under förutsättningen att trafikutsläppen ska minska i världen, i Sverige och i Skåne.

En vägutbyggnad som denna har givetvis även ekonomiska följder. Resurser tas som hade kunnat användas annorlunda. Det aktuella projektet väntas kosta 230 miljoner kronor. Detta motsvarar till exempel 19 kilometer bussbanor i stadstrafik eller hela 115 kilometer cykelbanor. Lunds kommun står för medfinansiering med 35 miljoner kronor, samtidigt som kommunen redan innan coronakrisen hade en ansträngd ekonomi, med stora neddragningar på skolor, förskolor och äldreboenden.

• Enligt Trafikverkets egen fyrstegsprincip bör andra åtgärder och optimering av befintlig infrastruktur prövas innan en större ombyggnation aktualiseras. Så har inte skett i tillräcklig omfattning för att påstå att inga mindre skadliga alternativ till en breddning av E22 existerar. Detta är inte unikt för E22: i fjol identifierade riksrevisionen och riksdagen att fyrstegsprincipen inte fått tillräckligt genomslag, vilket lett till att samhällsnyttan blivit mindre.
  
  
• Stadsbyggnadskontoret konstaterar att för att motsvara den omställning som pekas ut av IPCCs rapport krävs andra regleringar och politiska beslut än de som idag reglerar och ligger till grund för detaljplanen. Man har inte heller redovisat hur utbyggnaden påverkar EU:s klimatpolitiska mål.
  
  
• När Trafikverket planerar infrastruktur räknas kostnad för koldioxidutsläpp alldeles för lågt, något som nu delvis ändrats och från 1:e april 2020 är nivån nu 7 kr per kg (jfr med 1,14 kr tidigare). Planeringen av E22-projektet är gjord med den gamla och nu inaktuella värderingen av samhällsekonomisk vinst för varje kg minskat utsläpp.
  
  
• Tiden hos de som åker kollektivt värderas mycket lägre än bilisternas tid.

• Forskningen visar att när man breddar vägar får man inducerad biltrafik - en planerad ökning tenderar alltså att bli en självuppfyllande profetia. Nya vägar skapar nya bilister, som många tidigare erfarenheter visar. Genom att göra det lättare att ta bilen, väljer fler att ta bilen.
  
  
• En breddning av E22:an kommer därför, baserat på denna dokumenterade erfarenhet, troligen inte att ha avsedd effekt i att avhjälpa trafikstockningar. Däremot kommer man att underlätta för biltrafik och underminera viktiga satsningar som görs för att öka andelen kollektivtrafik och cykling.

Med en kraftig ökning av trafiken skulle också luftföroreningar och buller öka – och därmed flera hälsoproblem.

• Ökad biltrafik på E22 kommer att leda till fler dödsfall på grund av smutsig luft. Redan nu avlider uppskattningsvis nära 80 personer i Lund varje år till följd av luftföroreningar. Detta baserat på Sveriges genomsnitt om 84 dödsfall per 100 000 invånare, eller totalt 8000 personer per år (artikel 1, artikel 2). Globalt orsakar förorenad luft 8,8 miljoner dödsfall, vilket är 22 gånger fler döda än av malaria, något mer än såväl passiv som aktiv rökning. Detta berörs knappt av kommunen och lyfts inte fram i underlaget på ett lättöverskådligt sätt.
  
  
• Med ökad trafik ökar mängden så kallade PM2,5-partiklar, partiklar med en diameter upp till 2,5 mikrometer. Trots att utsläppen av PM2,5 från inrikes transporter har minskat över tid, har utsläppen av partiklar som uppkommer vid slitage av däck, bromsar och vägbana ökat med cirka 30 procent. Det beror på att den totala mängden trafik på våra vägar ökar. 2018 stod slitagepartiklar för cirka 17 procent av de totala utsläppen. Detta är alltså utsläpp som kommer att finnas även om vägtrafiken inom en nära framtid kommer att bli helt elektrifierad. Dessa partiklar kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Naturvårdsverket skriver:
  
  

“Små partiklar [...] tillhör en av de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem. De kan genom inandning transporteras in i kroppen och påverka både andningsorganen och hjärt- och kärlsystemen. Till de akuta effekterna hör hosta, attacker av astma samt kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Studier har också visat att nedsatt lungfunktion kan vara en effekt som uppstår på lång sikt, särskilt hos barn som bor i områden med höga halter av PM2,5.”

Om buller skriver Folkhälsomyndigheten:

“Under senare år har flera studier pekat på att långvarig exponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar såsom högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. En handfull studier visar också att risken för övervikt och diabetes kan öka. Riskökningen kan troligtvis förklaras av att bullret orsakar långvarig stress och sömnstörningar. Kroniskt förhöjda nivåer av stresshormoner kan bl.a. leda till åderförfettning (ateroskleros), insulinresistens, ökad bukfetma och nedsatt immunförsvar.”

Det område som väntas få ökad trafik är främst Ideon. Där finns inte många bostäder, men desto fler arbetsplatser som kan påverkas av ökat buller. Folkhälsomyndigheten igen:

“Bullret får allt större effekt på arbetsprestationen ju längre tid som exponeringen varar. I vissa situationer är det möjligt att tillfälligt kompensera för bullrets negativa effekter genom att anstränga sig mer, men i förlängningen blir de utsatta personerna tröttare och får nedsatt koncentrationsförmåga och sämre arbetsresultat.”

Du kan läsa mer om buller här och i denna artikel.